I denna studie underso?ks fo?rskolla?rares olika fo?rha?llningssa?tt till ho?gla?sningssituationen och barns spra?kutveckling. Syftet a?r att diskutera och problematisera fo?rskolla?rares konstruktioner av barns spra?kliga aktiviteter i samband med ho?gla?sningssituationen. Empirin grundas pa? intervjuer med fem fo?rskolla?rare vilka analyseras med hja?lp av diskurspsykologi.

Syftet med detta examensarbete a?r att fa? insikt i hur la?rarens ickeverbala kommunikation och actio pa?verkar elevers motivation. Utifra?n en etnografisk arbetsmetod observerades en svenskla?rare pa? en gymnasieskola under fyra lektionstimmar fo?r att underso?ka hur la?raren kommunicerade med sina elever ickeverbalt. Parallellt med observationerna intervjuades ba?de la?raren och eleverna som deltog i underso?kningen.

Sammanfattning Under tiden som yrkesverksam la?rare kommer man med stor sannolikhet undervisa elevermed autismspektrumsto?rning. Denna studie inriktar pa? just denna funktionsnedsa?ttning och hur la?rare kan arbeta pedagogiskt fo?r att sto?dja dessa elever. Syftet a?r da?rmed att underso?ka la?rarens upplevelser av att undervisa elever med autismspektrumsto?rning.Studien grundar sig pa? tre olika teman som a?r kopplade till studiens fra?gesta?llning.

Sammanfattning Under tiden som yrkesverksam la?rare kommer man med stor sannolikhet undervisa elevermed autismspektrumsto?rning. Denna studie inriktar pa? just denna funktionsnedsa?ttning och hur la?rare kan arbeta pedagogiskt fo?r att sto?dja dessa elever. Syftet a?r da?rmed att underso?ka la?rarens upplevelser av att undervisa elever med autismspektrumsto?rning.Studien grundar sig pa? tre olika teman som a?r kopplade till studiens fra?gesta?llning.

Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka hur undervisningen kan utvecklas med hj?lp av elevers reflektion i aktionsforskning, vilka hinder och m?jligheter som uppst?r n?r nya kulturella redskap pr?vas och inf?rs i undervisning, samt att f? en f?rst?else f?r elevernas kommunikativa processer och upplevelse av sitt intresse och sin delaktighet som kan bidra till l?rande och utveckling i NO undervisning. Teori: Studien antar ett sociokulturellt perspektiv och teori som resonerar elevers l?rande, intresse och delaktighet. Perspektivet fokuserar p? kommunikativa processer och reflektioner i l?rande utifr?n S?lj? och Illeris teorier. Det syns?ttet och perspektivet inneb?r att l?rande sker ofta ihop med andra genom deltagande i ?msesidiga aktiviteter, d?r l?rande fokuserar mest p? det sociala samspelet. Metod: Studien baserar och utg?r fr?n en aktionsforskningsansats som en kvalitativ metod f?r att unders?ka och besvara forskningsfr?gorna.

Denna kvalitativa intervjustudie belyser föräldrars uppfattning av förskolans uppdrag samt deras syn på pedagogens roll och uppdrag. Genom sex stycken intervjuer med föräldrar i förskolan har följande resultat trätt fram. Förskolans uppdrag, enligt respondenterna är att skapa trygghet för barnen samt att vara en plats för social träning. Pedagogens roll menar respondenterna består av att vara inspirerande, att vara en positiv förebild och att ha talang för yrket. Pedagogens uppdrag är enligt respondenterna att se barnet, att kunna möta föräldrarna samt att följa läroplanen.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur konkreta och abstrakta uppdrag påverkar konsumenters köpbeteende i livsmedelsbutiker. Genom en kvantitativ studie på Ica Maxi i Karlstad undersöktes hur uppdragets karaktär påverkar faktorer som antal observationer, spenderad tid i butiken samt antal produkter i varukorgen. Resultatet visade på en skillnad i hur konkreta och abstrakta uppgifter påverkar konsumenters beteende. Respondenter med ett konkret uppdrag gjorde fler observationer samt tog längre tid på sig för att ta sitt beslut. Studien fann även att konsumenters beteende från ett uppdrag inte påverkade beteendet i kommande uppdrag.

Denna studie unders?ker dialogisk undervisning i matematik. Det ?r en kvalitativ studie vars syfte ?r att ta reda p? mellan- och h?gstadiel?rares tankar kring dialogisk undervisning och hur l?rare anser att speciall?rare med specialisering mot matematikutveckling kan hj?lpa dem att implementera mer dialog i deras dagliga matematikundervisning. Begreppet dialogisk undervisning ?r f?rankrat i sociokulturell teori enligt vilken l?rande sker i en social praxis och spr?ket ses som det viktigaste, men inte det enda redskapet i kunskapsmediering. Denna studie har en fenomenologisk forskningsansats i och med att den unders?ker matematikl?rares f?rst?else och levda erfarenheter av ett dialogiskt undervisningsfenomen.

Studien undersöker föräldrars tankar om kvalitet i förskolan. Metod: Kvalitativa intervjuer. Resultat: Vi fann att de flesta föräldrar upplever processerna i förskolan som den största bäraren av kvalitet. Föräldrarna uttalade sig både för och emot förskolans genuspedagogiska uppdrag. Flertalet hade inte ens hört talas om att förskolan har ett sådant uppdrag..

Studien unders?ker vad det ?r som f?r l?rarna att fr?ng? den traditionella tj?nstemannarollen f?r att bedriva aktivism p? Twitter. F?r att g? till botten med fr?gan kommer de senaste decenniernas skolreformer att utforskas s?v?l som hur l?rarens tj?nstemannaroll har p?verkats av dessa reformer. Med netnografi som metod kommer Carol Lee Bacchis problemanalys att anv?ndas f?r att med hj?lp av hur l?rarna upplever konsekvenserna av politikens implementering f?rst? de underliggande antaganden som motiverat reformerna och ?ven dess implikationer.

Syfte: Undersöka om det finns en förändring över tid när det kommer till fokus på skolans tudelade uppdrag: medborgar- och kunskapsuppdraget.Metod: En kvalitativ och en kvantitativ innehållsanalys av de tre senaste läroplanerna (Lgr 80, Lpo 94 och Lgr 11). Till hjälp används två idealtyper, vilka är skolans båda uppdrag. Den kvalitativa delen undersöker hur dessa formuleras, medan den kvantitativa räknar relaterade nyckelord.Resultat: Studien lyckas inte visa upp att det finns några särskilda skillnader av fokus i läroplanerna när det kommet till skolans tudelade uppdrag över tid. Gemensam för alla läroplanerna, och för båda uppdragen, är att de har ökat i såväl kvalitativ beskrivning och kvantitet..

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur blivande gymnasielärare i samhällskunskap ser på sitt kommande uppdrag som lärare. Syftet är vidare att titta på vad styrdokumenten säger om lärarens uppdrag. Undersökningen bygger på fyra intervjuer som genomförts genom kvalitativa intervjuer och analyserats med tematisk analys. Undersökningen bygger också på en analys av läroplan och kursplan för samhällskunskap. Den tidigare forskningen visar att lärarens uppdrag har förändrats de senaste 20-30 åren till att innefatta alltfler uppgifter. Lärarens uppdrag i dagens skola fokuserar särskilt på sociala uppdrag vilket innebär nya och stora krav på lärarna.

Uppsatsens o?vergripande syfte a?r att underso?ka fo?resta?llningar och uppfattningar hos elever som uttrycker ett starkt motsta?nd mot sko?nlittera?r la?sning i skolan. Med utga?ngspunkt i elevernas upplevelser av fiktionsla?sning a?r uppsatsens ambition ocksa? att reflektera o?ver la?rarens roll, hur la?rare kan arbeta tillsammans med eleverna och vad la?rare kan la?ra sig av dem.Fo?r underso?kningen har fyra elever intervjuats som alla tillho?r en sa?rskild undervisningsgrupp da?r jag a?r undervisande la?rare och ansvarig fo?r svenskundervisningen.Underso?kningen visar hur viktigt det a?r att lyssna pa? eleverna. Na?r la?raren lyssnar pa? sina elever a?r de ocksa? beredda pa? att lyssna pa? la?raren och mer o?ppna fo?r att ta till sig den kunskap skolan har att erbjuda.

Mitt projekt har handlat om att ta steget till att bli mer sja?lvsta?ndig vid instuderingen av nya stycken. Att va?ga go?ra saker utan la?rarens hja?lp och lita pa? sin egen intuition och kunskap. Jag valde att arbeta med stycket Sonat no.

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på vilken uppfattning SO-lärare har om relationen mellan lärarens pedagogiska, sociala och administrativa uppdrag i dagens grundskola. Ur syftet formulerades två frågeställningar som riktade sig mot att undersöka vadsom ingår i lärarens uppdrag och hur SO-lärare upplever detta uppdrag. Arbetet baseras på fyra intervjuer där varje respondent har behandlat fem frågeområden för att besvara arbetets frågeställningar.Den tidigare forskningen visar att det råder ett tufft arbetsklimat för dagens lärare. Kraven på vad läraren ska genomföra och uppfylla har ökat och upplevs fortsätta att öka. I litteraturen framgår vilka åligganden styrdokumenten uttrycker att läraren har samt vilka rättigheter och skyldigheter läraren har i sitt arbete med inriktning på arbetstid och arbetssituation.Det som framgår av det empiriska materialet i arbetet är att den tidigare forskningen och arbetets undersökning överensstämmer i mycket.